Boka demo

AML-risk och AML-riskmatrisen – grunden för korrekt riskklassificering och spårbar regelefterlevnad

Ett effektivt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism (AML/CFT) bygger inte på enskilda kontroller, utan på en sammanhängande och dokumenterad riskmodell. I centrum för detta arbete står AML-riskmatrisen, som i praktiken avgör hur varje kund klassificeras, följs upp och övervakas över tid. Men riskklassificering är inte statisk. Den måste uppdateras, motiveras och – inte minst – loggas.

KYC-svar är hypoteser.
Transaktioner är fakta.
AML-risk är dynamisk.

Vad är en AML-riskmatris?

En AML-riskmatris är ett strukturerat ramverk där olika riskfaktorer vägs samman för att beräkna en samlad kundrisk. Vanliga riskdimensioner är:

  • Kundrisk
    Exempel: privatperson/företag, PEP-status, ägarstruktur, bransch
  • Geografisk risk
    Exempel: bosättningsland, verksamhetsländer, högriskjurisdiktioner
  • Produkt- och tjänsterisk
    Exempel: kontotyper, investeringsprodukter, transaktionsmöjligheter
  • Beteenderisk
    Exempel: transaktionsmönster, förändringar i kunduppgifter

Varje faktor tilldelas en poäng eller vikt, och den sammanlagda poängen placeras i en AML-riskklass, exempelvis:

  • Låg risk
  • Medelhög risk
  • Hög risk

Sambandet mellan riskmatris och AML-riskklass

AML-riskklassen är inte ett manuellt antagande – den är resultatet av riskmatrisen. Det innebär att:

  • varje riskklass måste kunna återledas till underliggande poäng
  • förändringar i kunddata måste kunna förklara varför riskklassen ändras
  • två kunder i samma riskklass kan ha olika riskprofiler, men samma samlade bedömning

Detta är avgörande vid både intern kontroll och extern tillsyn.

Dynamisk risk – därför måste varje ändring loggas

En kunds AML-risk förändras över tid. Exempel på händelser som påverkar riskpoängen:

  • kunden svarar på en ny eller uppdaterad KYC
  • kunden byter adress eller får nytt hemvistland
  • ändrad verklig huvudman eller ägarstruktur
  • ny PEP-klassificering
  • nya produkter eller tjänster aktiveras

Varje sådan förändring påverkar en eller flera riskfaktorer – och därmed den totala poängen.

AML-riskmatrisen i praktiken – från riskmodell och poäng till transaktionsmonitorering och FI-tillsyn

Ett fungerande AML-ramverk börjar och slutar inte med KYC. Kärnan i ett tillsynssäkert AML-arbete är en konsekvent tillämpad AML-riskmatris som kopplar samman:

  • identifierade riskfaktorer
  • poängsättning
  • AML-riskklass
  • faktisk kundaktivitet
  • och dokumenterade beslut över tid

Det är denna helhet Finansinspektionen granskar.

På Metafore hjälper vi redan flera av våra kunder att bygga, implementera och operativisera AML-riskmatriser som inte bara ser bra ut i policy – utan håller vid tillsyn.

AML-riskmatrisen – grunden för hela AML-arbetet

Lagrum: Penningtvättslagen (2017:630), 2 kap. 1 §
EU-rätt: AMLD4, artikel 8

AML-riskmatrisen är den centrala modellen för hur en verksamhet omsätter ett riskbaserat förhållningssätt i praktiken.

Den ska:

  • definiera vilka risker som finns
  • beskriva hur de mäts
  • visa hur de vägs samman
  • och ligga till grund för alla kundrelaterade AML-beslut

Utan en fungerande riskmatris finns:

  • ingen jämförbarhet mellan kunder
  • ingen konsekvent riskklassificering
  • inget försvar vid tillsyn

Riskdimensioner – hur AML-riskmatrisen byggs upp

Lagrum: Penningtvättslagen, 2 kap. 3–4 §§
Föreskrift: FFFS 2017:11, kap. 2

En AML-riskmatris ska minst omfatta följande riskdimensioner:

  1. Kundrisk – kundtyp, ägarstruktur, PEP-status
  2. Geografisk risk – bosättning, verksamhetsländer, högriskjurisdiktioner
  3. Produkt- och tjänsterisk – vilka produkter kunden faktiskt använder
  4. Beteenderisk – transaktionsvolymer, frekvens och avvikelser

Varje dimension ska vara:

  • tydligt definierad
  • poängsatt
  • dokumenterad

Exempel på AML-riskmatris med poäng (förenklat)

RiskfaktorBedömningPoäng
KundtypPrivatperson1
PEP-statusEj PEP0
GeografiSverige1
ProduktBasalt konto1
Antal insättningar/år0–100
Antal insättningar/år11–201
Antal insättningar/år21+3

Från riskpoäng till AML-riskklass

Lagrum: Penningtvättslagen, 2 kap. 5 §
EU-rätt: AMLD4, artikel 13

AML-riskklassen är inte ett subjektivt omdöme – den är ett matematiskt och metodiskt resultat av riskmatrisen.

Total poängAML-riskklass
0–5Låg
6–10Medelhög
11+Hög

Det är denna klass som styr:

  • graden av kundkännedom
  • omfattningen av uppföljning
  • kravet på manuell granskning

KYC-svar – startpunkt, inte facit

Lagrum: Penningtvättslagen, 3 kap. 1 §

Vid onboarding anger kunden:
”Jag kommer att göra max 10 insättningar per år.”

AML-riskmatrisen ger:

  • Riskfaktor: antal insättningar
  • Poäng: 0

Detta är en initial riskhypotes – inte ett permanent tillstånd.

Transaktionsmonitorering – där AML-riskmatrisen prövas

Lagrum: Penningtvättslagen, 3 kap. 1 och 3 §§
Föreskrift: FFFS 2017:11, kap. 4

Verksamheten måste löpande säkerställa att kundens faktiska beteende är förenligt med:

  • KYC-uppgifter
  • riskpoäng
  • AML-riskklass

Exempel: Avvikelse

När kunden gör sin 11:e insättning:

  • det kunden angav i KYC stämmer inte längre med verkligheten

Detta innebär:

  • KYC-uppgiften är felaktig
  • riskfaktorn ”antal insättningar” måste ompoängsättas
  • AML-riskklassen är inte längre korrekt

Omräkning av poäng och riskklass

Lagrum: Penningtvättslagen, 2 kap. 5 §

FöreEfter
Antal insättningar0–10>10
Poäng (beteenderisk)03
Total poäng47
AML-riskklassLågMedelhög

Detta ska ske när avvikelsen uppstår, inte vid nästa årsgenomgång.

Loggning – det FI alltid begär

Lagrum: Penningtvättslagen, 2 kap. 8 §

Loggningen ska visa:

  • ursprungligt KYC-svar
  • faktisk transaktionsdata
  • när tröskelvärdet passerades
  • poäng före och efter
  • ändrad AML-riskklass
  • vem/system som fattade beslutet
  • eventuella uppföljande åtgärder

På Metafore hjälper vi våra kunder att bygga logg- och riskhistorik som är direkt svarbar vid FI-tillsyn.

När Finansinspektionen kommer på tillsyn – vad de frågar och vad ni måste kunna visa

FI frågar:

1) “Vilken AML-risk har den här kunden?”

Ni ska kunna svara:

  • aktuell AML-riskklass
  • datum för senaste omklassificering
  • vad som triggat senaste ändringen (t.ex. monitoreringsutfall eller ny KYC)

2) “Vilken poäng har kunden enligt er AML-riskmatris?”

Ni ska kunna visa:

  • total poäng
  • uppdelning per riskfaktor
  • vilka KYC-svar/transaktionsdata som gav poängen

3) “Ge oss alla kundens transaktioner de senaste 12 månaderna.”

Ni ska kunna lämna:

  • fullständig transaktionshistorik
  • koppling till monitoreringsregler (vilken regel fångade vad, när)

4) “Här ser vi 24 insättningar. Den 11:e insättningen kom 3 månader efter att ni satt AML-riskklassen. Enligt er riskmatris ger max 10 insättningar 0 poäng. Hur hanterade ni detta?”

Ni ska kunna visa:

  • när avvikelsen identifierades (vid 11:e insättningen)
  • vilken åtgärd som triggas (alert, utredning, ny KYC, riskomklassning)
  • när poängen justerades
  • vilken poäng/riskklass kunden hade innan
  • vilken poäng/riskklass kunden fick efter
  • vilka uppföljande åtgärder som vidtogs

5) “Var finns detta dokumenterat?”

Ni ska kunna peka på:

  • loggposter (KYC + riskpoäng + beslut)
  • riskhistorik (versioner över tid)
  • beslutsanteckningar och eventuella utredningar
  • datum, tid och ansvarig funktion/system

Om ni inte kan svara – vad händer då?

Om verksamheten inte kan visa:

  • när avvikelsen upptäcktes
  • när poängen ändrades
  • vilken poäng kunden hade före
  • varför riskklassen ändrades (eller inte ändrades)

Bedömer FI typiskt att:

  • löpande uppföljning är bristfällig
  • riskklassificeringen inte är tillförlitlig
  • AML-riskmatrisen inte tillämpas i praktiken

Konsekvenser:

  • anmärkning
  • sanktionsavgift
  • krav på åtgärdsplan
  • fördjupad tillsyn
  • ifrågasättande av hela AML-ramverket

I praktiken:
”Ni har en AML-modell – men ni använder den inte.”

Igen: Slutsats

KYC-svar är hypoteser.
Transaktioner är fakta.
AML-risk är dynamisk.

KYC, AML-riskmatrisen med Metafore – från kundens svar till tillsynssäker riskklass

KYC-formuläret är startpunkten för AML-riskbedömningen. Det är genom kundens svar som AML-riskmatrisen får sitt initiala underlag. För att AML-arbetet ska fungera i praktiken måste dessa svar vara direkt kopplade till riskmodellen, inte hanteras fristående.

Så kopplas KYC-svar till AML-riskmatrisen

Varje relevant fråga i KYC:

  • mappas mot en definierad riskfaktor i AML-riskmatrisen
  • tilldelas en förutbestämd poäng
  • påverkar kundens sammanlagda AML-risk

Exempel: KYC-svar → riskpoäng

KYC-frågaKundens svarRiskfaktorPoäng
PEP-statusNejPEP-risk0
KundtypPrivatpersonKundrisk1
BosättningSverigeGeografisk risk1
Förväntade insättningar/årMax 10Beteenderisk0
ProdukterBasalt kontoProdukt-risk1

Total poäng: 3
AML-riskklass: Låg risk

AML-riskmatrisen styr KYC över tid

KYC-svar är antaganden om framtida beteende. Därför används AML-riskmatrisen för att styra hur ofta KYC ska uppdateras.

AML-riskklassNär ny KYC ska inhämtas
Låg riskVart 3–5 år
Medelhög riskVart 1–2 år
Hög riskMinst årligen eller oftare

Om kundens risk ökar ska ny eller fördjupad KYC kunna triggas tidigare.

När verkligheten förändras – koppling till transaktionsmonitorering

När kundens faktiska beteende inte längre stämmer med KYC-svaren:

  • uppdateras riskfaktorer i AML-riskmatrisen
  • riskpoängen räknas om
  • AML-riskklassen kan ändras
  • uppföljning och KYC-intervall justeras

Loggning – den avgörande länken vid tillsyn

För varje KYC-svar och varje ändring måste det gå att visa:

  • vilket svar som gav vilken poäng
  • vilken riskfaktor som påverkades
  • poäng och riskklass före och efter
  • när och varför ändringen skedde

Vad Metafore levererar

På Metafore hjälper vi redan flera av våra kunder att få hela detta flöde att fungera i praktiken genom att:

  • utforma KYC-formulär som är direkt kopplade till AML-riskmatrisen
  • mappa varje KYC-svar till riskfaktorer och poäng
  • beräkna och uppdatera AML-riskklass automatiskt
  • styra när ny KYC ska inhämtas baserat på riskklass
  • koppla riskmatrisen till transaktionsmonitorering
  • genomföra PEP- och sanktionsslagningar integrerat i riskbedömningen
  • säkerställa full loggning av KYC-svar, riskpoäng och beslut
  • förbereda verksamheten för Finansinspektionens tillsyn

Kort sagt

KYC ger input.
AML-riskmatrisen räknar risk.
Transaktioner bekräftar verkligheten.
Loggning gör allt försvarbart.